Jag sydde två mössor härromdagen. Den första blev för stor så den skänker vi till stor-kusin (om han vill ha den). Den andra blev lagom:
Osb! Modellen på bilderna är inte min son, utan dockan Peter från mitt förflutna...
eller i alla fall bättre och bättre...
Osb! Modellen på bilderna är inte min son, utan dockan Peter från mitt förflutna...
Upplagd av Ida klockan 14:28
6 kommentarer:
Snygga mössor!
Klart han vill ha den, säger hans moder! Kanske kan du sy en mössa till mig också. Och nu menar jag allvar. Jag har ett amningsrelaterat hårproblem och min vintermössa börjar bli för varm att skyla sig med!
åh vad bra att du förtydligade det där med modellen =)
Allt bra annars, så här i vårsolen? Jag är definitivt lättare att leva med när solen tittar fram!
Du, behöll du tunikan? jag tyckte den var fin!
Kram på dej! /Jennyisundsvall
Syren: Tack
Sara: Jag kan väl prova...
Jenny: Jo jag behöll den, tror jag ska korta ärmarna lite för att minska på "tantkänslan".
Vad duktig du är på att sy!
Önskar att jag själv vore en fena på att sy i hop nåt..icke!!
Men man kan ju alltid lära sig såklart. Ska börja min stickarbana först sen får det bli sömnad..
malla: jag är inte duktig, men jag blir bättre och bättre
Skicka en kommentar