söndag 20 april 2008

Gamla bekantskaper

För ett tag sedan efterlyste jag mina gamla gosedjur med anledning av att min syrra rensat ut sina. Mina fanns inte där hennes fanns, och därför inleddes ett detektivarbete för att finna mina gamla mjuka vänner. En (liten) del av samlingen lokaliserades till min pappas källarförråd och igår fick vi så den här lilla skaran hem till oss.
Det var ett kärt återseende. Mycket tid har jag spenderat tillsmmans med de nu slitna, smutsiga och eventuellt nerlusade djuren. På något sätt känns det som om det är dags att släppa taget, inse att dessa varelser har en plats i mitt hjärta men inte i mitt barns säng. I alla dessa år har de legat nerpackade för att mina barn ska få ärva dem. Och nu känns det inte riktigt rätt....
Innan jag beslutar om deras framtid ska de dock få spendera lite tid med vår tvättmaskin. Sen får vi se.

6 kommentarer:

Sara sa...

Men var är Gule?

Han som sitter längst fram, vad heter han? Han borde få stanna.

Du vet ju vad jag bestämde mig för. Och ingen ånger har meddelat att jag skulle ha gjort fel. Som kastade hela högen. Utom favoriten, Pelle Svanslös. Men så är ju jag en person som gillar utrensningar, väldigt mycket.

Ida sa...

Gule har varit hos mig hela tiden, han ligger i källaren (?!). Han längst fram heter Pytte, han kom bort på dagis en gång. Han får nog stanna som du säger. Jag tror att detta är den skara som blev kvar när jag rensade en gång för längesedan.

Anonym sa...

"Han som sitter längst fram" har en tvillingbror och bor i min källare och ser mer använd ut. Det var min ögonsten. Jag skällde ut min farbror som fortfarande bodde hemma när jag var i 4-5 års åldern, för att han spelade för hög musik och väckte nallen.. minns dock inte vad nallen hette.. om han ens hade ett namn?

Ida sa...

Vad kul, tänk om de kunde få täffas nån gång...

bränd sa...

Fan vad avis jag blir. Min morsa kastade varenda pryl jag hade som barn. Jag kan inte varit önskad. Det finns inga minnen från min barndom alls. Inga bebisfoton, inga anteckningar, inga gosedjur. NADA. Skatta dig lycklig att du lyckats hitta några nerlusade nallar. Det är kanon!

Ida sa...

Bränd: Jag tycker synd om dig. Mina barndomsminnen är mina viktigaste minnen, de har man sån glädje och nytta av. Säg till om du vil ha ett lusbo på posten...